Februari 2012

Plus… Så är det nu på alla sätt och vis.

Dagarna har blivit två och en halv timme längre med härligt dagsljus om man jämför med hur det var i den mörkaste vintern. Efter att som mest haft 18 minusgrader i början av månaden fick vi plötsligt flera plusgrader. I mitten av månaden låg tempen redan på 5 plus; vårdropp och fågelkvitter, att jämföras med förra årets ”mitten av februari” då det var -26 grader ett par morgnar. Så vi har redan badat i sol, porös vårsnö och plusgrader och vi har haft skogsfrukost två gånger.

En mycket trevlig syssla så här års är att räkna småfåglar. Varje år görs en inventering som heter ”Vinterfåglar inpå knuten” (lever vi i I-ländsk välfärd tro?) och då räknar man hur många olika arter som besöker närmaste fågelbord. På våran gård räknar vi katter som sitter 3 cm från fågelbordet men ornitologerna skiter antagligen i det för de vill att vi ska räkna Grönfinkar. Dessa små rackare har nämligen råkat ut för en parasitsjukdom vid namn Gulknopp och därmed minskat i antal. Alltså… det ÄR välfärd här, till och med parasiterna döps. Måndagen efter fredagens startskott, kollades drygt 8000 rapporter och bara så ni nu vet… Enligt beräkningarna finns det 55718 talgoxar och därefter i antal har vi flest pilfinkar och blåmesar. Men hur gick det egentligen med Grönfinken då?

Låt se… Vi hade också plus i antalet dagar. En hel dag extra i februari eftersom det var skottår i år. Att denna extra dag hamnat just i februari och inte i slutet av året var för att i den romerska kalendern började det nya året med månaden mars och då måste vi tydligen rätta oss efter det. Tror faktiskt att det var några greker inblandade i det hela också. Så, nu betyder det att vi liksom firat av romarnas nyår också i ett nafs och det får vi väl betrakta som ett kul men aningen okänt plus. Själva tidskonstruktionen med att fylla på en dag endast vart fjärde år är för övrigt ganska smart, annars skulle vi få helt galna förskjutningar med vårdagjämningar och annat på fel plats och nästan en hel månad extra på en hundraårsperiod. Ända sedan medeltiden har det varit tillåtet för kvinnor att fria när det är skottår och den ungkarlen som säger nej ska ge sin frierska en kyss, ett silkesnattlinne och ett par handskar. I runda slängar har 375 tillfällen att få sig ett nytt (eller nåt över huvudtaget) silkesnattlinne och nya handskar alltså passerat sedan dess. Hade man vetat detta lite tidigare, varför ta omvägen förbi ”Match.com”, när man bara kunde friat på? För den som nu friar ivrigt och ambitiöst detta år kan man tänka sig ett jätteplus i garderoben. Dock är min man säkrad!

På tal om dejter och frierier. I februari är det ju allmänt känt att Alla hjärtans dag firas vildare och vildare numera. Det börjar snart likna rena rama julskyltningen och nedräkningen mot den 14/2 är ju i klass med självaste millenieskiftet. Förberedelserna liknar kronprinsessvigseln och skogarna i norra Norrland (för i Småland finns väl ingen kvar?) får sätta livet till för alla vill trycka just sitt företagsnamn på reklampapperet och sedan lägga det i just din brevlåda. Snart gör man väl som i Hanoi… Lägger en ansiktsmask i 24-karats guld för att förgylla Alla hjärtans dag. I år alltså! Nästa år blir det 36 karat och så vidare, och så vidare. Lite kärleksstatistik: 2/3 har dejtat på jobbet. För det mesta har det tänt till på en firmafest eller på krogbesök efter ett kvällsjobb. 28% höll relationen hemlig men för 21% ledde relationen hela vägen till altaret. Och om det är så att 21% som flörtat på jobbet går och gifter sig så har vi ju, på lite drygt fyra och ett halvt år, 100% vigslar på grund av alla flörtar. Då är det inte så konstigt att 14/2 är så märkvärdigt…?! Statistik är verkligen spännande. Och skrämmande. Se en länk med växande statistik här.

Thomas har plussat på sig ytterligare ett år av erfarenhet och fina upplevelser för han har blivit ett år äldre denna månad. Inte gamlare, bara äldre. Den här dagen firades i två dagar. Med en kylig båttur, varm ärtsoppa, stark punsch, kladdig fastlagsbulle och cool dans på lördagen samt med ett tårtkalas på söndagen. Det frasade och skrapade i skrovet när båten tryckte undan isflaken på sin rundtur från Strömkajen runt Fjäderholmarna och tillbaks. Stundtals fick guiden lägga undan mikrofonen, det var meningslöst att göra sig hörd. ”Ett rum och kök” fixade soppan (så mycket mer utrymme fanns inte på båten) och Carlshamn stod för punschen. Med bestämda steg styrde vi sen upp mot Vetekattens trängsel för att få den bästa semlan on top of it. Där satt vi djupt försjunkna med varsin i-Phone och spelade Wordfeud mot varandra, hur socialt som helst. Ett par timmar och fyra koppar kaffe senare, rätade vi ut ryggarna och gick till Dansens Hus och såg ”Svansjön” i streetdance-version. Det handlade precis som i originalet från 1877 om Prins Siegfried förälskelse i prinsessan som förtrollats av den onde trollkarlen Rothbart. Men i 2012 års tappning var Rothbart hallick och prinsessan förtrollad av prostitution och droger. Här är ett smakprov från Svansjön à la Bounce.

Ytterligare ett plus i tillvaron är faktiskt Facebook. Dels har vi startat en  ny grupp där som heter ”Formula 16 Sweden”. Det är en grupp för foton & filmer, länkar & frågor kring 16-segling. Sen har någon stjärna i Täby startat en grupp som heter ”Du vet att du är från Täby om du…” där var och en kan fylla på med sitt bidrag i de nostalgitrådarna som uppkommer. Det är namn och foton, platser och händelser i ett virrvarr och -Hjälp! vad gammal man känner sig. Här är ett svep av bilder därifrån. Först bild på ett helt nybyggt centrumområde 1968 här nedan och så en bild från invigningen då grillarna gick varma.

Man kan se hur området såg ut i början av 60-talet där Marknadsvägen, Åkerbyvägen och Täby centrum ligger idag. Vidare till gamla interiörbilder från ”Täbban” och gamla Roslagsbanan. Slutligen en framtidsvision som visar hur Täby C kommer att se ut när hela bygget är klart 2015. Och så denna filmsnutt, en helt ljuvlig journalfilm från 1976!

 

När det gäller kontakter av alla sorter är det sådana här möjligheter som gör fenomenet Facebook oslagbart. Men faktiskt, det går att hitta några små minus. Oroande minus. Bara i denna Täby Centrum-grupp finns idag knappt 1700 medlemmar, men det totala antalet FB-användare och deras förehavanden finns dokumenterade på tusen miljarder sidor. Det är ofattbara mängder material. Bara på en enda normal Facebookbrukare kan det med lätthet plockas fram drygt 1000 sidor dokumentation. Det är som med materia i allmänhet, allt bara plussas på eller omvandlas och ingenting försvinner och just den här informationen samlas ivrigt av Facebook, Google, Apple och Microsoft. FB överträffar 50-talets Stasi i fråga om effektivt registrerande. ”Att radera ett foto hos Facebook är som att försöka slå ihjäl en kackerlacka med en rulle hushållspapper” stod det i DN. Nu har det kommit ett lagförslag till dataskyddsdirektiv som kallas ”Rätten att glömmas” där du kan få möjlighet att radera spåren av allt du lagt ut och få börja om från början. Tänk vad skönt att bara trycka på d e n feta minusknappen och ”poff”… allt borta! Även denna blogg bidrar ju till något som inte ”bara försvinner”. Till exempel de här orden, och de här, och de… här… Om man fortsätter så här kanske man kan plocka ut 2000 sidor dokumentation?

Det skulle vara något för Alla hjärtans dag. Med hjälp av ”Rätten att glömma” skulle vi kunna börja om från början med ett litet gelehjärta bara.

Sista helgen i månaden gjorde vi något vi inte gjort på månader. Vi städade och röjde järnet hemma. Det hela började med en helt vanlig tripp till IKEA tillsammans med 3/5 av Storstockholms befolkning eftersom det var lönehelg. Vi köpte en spegel till badrummet för att få till en stiligare rakning och en ny vardagsrumsmatta för att få bort det illgröna i vardagsrummet. Numera är det grått, sobert och stiligt. 

Moster Maj´s finmöblemang från -64 fick nya stolsdynor och fotpallen i vardagsrummet fick nytt tyg (supertack Mami & Pelle). IKEA var startskottet för att röja resten av helgen. Saker åkte upp på vinden, skrot for till tippen, alla mattor åkte på stora skaken och golv skurades… puh!

Vi är ett radarpar när det gäller att dona. Kolla in denna Smile-gubbe, från Open Mind Yoga. Titta på bilden först innan du läser vidare här. De första fyra orden du ser i bilden, beskriver dig. En av oss hittade orden; Loyal – Talent – Honest – Reserved medan den andra hittade; Spoken – Lovely – Happy – Thoughtful. En alldeles utmärkt kombination i olika sammanhang. Om städning är att betrakta som ett plus eller ett minus beror på val av perspektiv. Det är ett klart minus att hela helgen går åt men ett gigantiskt plus när man är klar. Precis som med alla trista aktiviteter. Eller hur Puma, ta inte ihjäl dig.

Men hur gick det med grönfinkarna då? Då vinterfågelräkningen börjat 2006 fanns det 6 grönfinkar per rapport. Nu är det bara 2 kvar per rapport. Blev de också massvaccinerade och fått Narkolepsi, hamnat i ett gryt och somnat? Det sorgliga är att de få finkar som synts till har varit apatiska och döende. Den här lilla fågeln kallade vi för ”farmorfågel” när vi var små, troligtvis för att Farmor ofta var klädd i grönt.

Om fyra år är det skottår igen. Då har Estelle, våran lilla kronprinsessbebis som föddes på morgon den 23:e februari, blivit så stor att hon redan stoppat korv i direktsändning med mormor Silvia flera gånger. Hon har också suttit fint i Rikssalen, varit på statsbesök och busat järnet med SÄPO-gubbsen. Trevligt att det blev en tjej förresten! Våra alldeles egna barn kommer aldrig i närheten av någon av ovanstånde aktiviteter, jo! Ville stod stelt i Rikssalen i januari, men just nu i sportlovsveckan står han på skidor i Björnrike. Skönt för honom att få paus från COD och Softairgun-aktiviteter. Sant! Så leker 10-åringar nu för tiden 🙁 Simon har kommit hem från sin långresa i Vietnam och ger en IRL reseskildring på denna blogg. Vi har haft finbesök av både Malin och Joel, den senare syntes  också på framsidan av lokaltidningen i en liten ruta. Lovvärt nog går han en utbildning där jobb garanteras! Malin har skilts från sitt älskade galoppgosedjur men kan i och med det få lite tid över. Ida slutligen, om hon inte varit sjuksyster åt ”Madame von Tratt”, så har hon varit Gudmor, eller så har hon tvättstugan eller….

Det som återstår nu är att hålla tummarna för Loreen. Om det inte är hon, hennes låt och hennes fina dansare som får representera Sverige i Azerbajdzjan så är det nåt skumt.

Hej då 29:e februari.