Scen 1: Det här med att checka in är inga konstigheter. Där borta är bagagedroppet! Bara att lämna in, få se här… Norwegian, där! (Full speed)… Tvärnit. – Hallå där, ni har inga bagagetaggar på väskorna, det måste ni ha. Det kan ni skriva ut i incheckningsautomaten där borta. Ser ni där borta? Jajaja, vi är väl inga dumskallar heller. (Eller?)
Scen 2: – Klick, klick, klick… Men va? Hur svårt kan det va? Här går det bara att klicka på boardingkort och det har vi ju varsitt redan?! Jaja vi kör väl på då. Vad faaan är det här? Kan man bara få boardingkort nurå? Maskinjävel. Nu har vi två boardingkort var. Hur ska man få ut bagagebanden? Äh, vi får börja om från början. Så jäkla korkat. Oj här är det nån som har glömt sitt boardingkort i maskinen. Hen tyckte nog inte det var så viktigt att ha med sig… superklant. (Hehe he)
Scen 3: – Dit ska vi, till säkerhetskontrollen där borta, men satan vilken lång slinga de har gjort, som en evighetsorm. Äh, jag smiter under bandet. Skit också, fastnade med ryggsäcken… det gick inte lika smidigt som det var tänkt. Bandet töjdes och stolpen vickar till. Tur den inte välte. Säkerhetsvakten: – Hallå där! Varför gör du så där? Så gör man inte på flygplatser! Förstår du inte att de där banden är till för att du ska gå igenom hela fållan, inte krypa under. Göra-rätt-Thompa ler svagt. (Morr)
Scen 4, förbi bagagetaggar, säkerhetskontroller, incheckning och över på pusta-ut-sidan. Äntligen! Det planlösa mobilskrollandet börjar: – Åh nej, nej, nej, nej vad jobbigt?!? Tydligen är bilens högra framruta öppen. Titta här på BMW-håll-koll-på-allt-på-distans-appen. Höger framruta öppen står det och nu när det ska regna och snöa hela veckan. Skit också, det blir skitfint det här. Helvete, vad gör vi nu? Min tur att le. Vad har vi sagt om appar och kontroller vars red-alert ändå inte går att styra över eller påverka. ”Hej hallå Benstockens personal, tjena! Jag har en ruta som står öppen… ja höger sida… vet inte hur mycket… vi står vid hållplats ”F”… ja du uppfattade registreringsnumret rätt… å, kan ni? Tack snälla vad schysst. Tack”. …De fixar det där ser du, de ska tejpa rutan. (Svinnöjd)
Scen 5: – Trist med såna här tidiga starter, då kan man inte ta en ”väntöl” på Arlanda. Hur tidigt får man egentligen dricka alkohol i Sverige? Är det nolltolerans före 12:00 fortfarande? Tror det är 11:00. Man kan få vin till maten. Alltså ombord sen. Den lär inte komma in före 11 och då är det väl ok? Det låter bra. Vin till maten och kanske en ginpruttare? Nyborstade tänder, kycklinggryta och en gindrink. (Tjing!)
Scen 6: – Överhör andras samtal… gräl: Alltså, är du så sugen på alkohol att du behöver börja redan på Arlanda, det trodde jag inte. Klockan är bara lite över 9. Jag hade hoppats att det där hörde till det förflutna. Trodde inte att du var så sugen. Är det så här vi ska ha det, kan jag lika gärna stanna hemma. Säg hur du vill ha det… för är det så här vår semester kommer att bli, då kan jag åka hem igen. Det var du som ville åka och inte jag. Jag trivs bäst hemma. (Inte vi… skulle aldrig kunna vara vi… ett äldre par från norra Sverige).
Tur som tokiga! Vi lämnade Arlanda och landade i skön värme och sol, drygt sex timmar efter boardingen. Dagarna innan hade tidernas sandstorm, den värsta på 40 år piskat runt Kanarieholmarna under tre – fyra dagar. Med facit i hand; hur lyckades vi? Vi kom iväg efter sandstormen och innan den värsta Corona-oron tagit fart. Vi bara gled på plats och intog våra solstolar. Semestervädret var perfekt alla sju dagar, om man nu gillar 25-30 grader och ljumma kvällar, vill säga. Alla gör inte det. Vi kallar det flax.
Hotellet var över förväntan. Gammalt (byggt 1968) men bitvis renoverat. ”Las Arenas” var ett av de första hotellet i den öken där det senare exploderade av bebyggelse. Se här nedan vilken ödemark Playa del Inglés var för 50 år sedan. En fråga är på sin plats; vad i hela friden gjorde man på semestern då… och där?
Vår lägenhet hade 2 rum och kök i god standard. Stor terrass, ett ännu större poolområde och en redig frukost varje dag. Högst uppe på hotellet hittade vi en enorm takterrass med milsvid utsikt åt alla håll.
Kvällarna fylldes av smarrigheter; alltifrån mat, lokalt vin, glass ibland och oranga Aperoldrinkar (för 5 Euro i stället för 120 kr hemma). Ja, helt enkelt allt och bara det bästa. Vi tog sköna promenader varje dag längs med havet, mellan Maspalomas och San Augustin. En sträcka på 8 km och många steg; närmare bestämt 113624, alltså över 16000/dag. Med oss på resan hade vi Lilla Grisen, se separat inlägg HÄR!
Scen 7 (sju dgr senare): – Var fan är mitt boardingkort? Jag hade det ju nyss. (fickor gås igenom, väskor, allt…) Det låg i lådan vid säkerhetskontrollen å du samlade ihop lådorna. Fasen också, hur ska jag hitta det? Jag får rusa tillbaka. Stanna här. (Nån tyckte nog inte att det var så viktigt att ha med sig… hehe he).
En första sjukling rapporterades, en kvinna i Jönköping, som hade smittats av Coronaviruset. Hon hade fått en lindrig variant och redan tillfrisknat innan vi ens kommit iväg. Men innan vi landat LPA Aeropuerto var flera nya fall konstaterade i södra Sverige. Inget ännu i Stockholm. Under tiden vi var borta följde vi rapporteringarna och plötsligt hade viruset nått storstäder som Göteborg och Stockholm. Den 3/3 hade 24 personer konstaterats vara smittade i Sverige och det första dödsfallet inträffade i Huddinge.
Sen gick det fort. Oklart vad som gick fortast; virusspridningen eller mediahysterin, men när vi väl landat hemma igen var läget i Sverige ungefär samma som läget i Kina hade varit fem veckor tidigare. Läget var också detsamma som det Italien hade två veckor innan och där rådde fullt utbrett kaos nu. Italienarna såväl som Kineserna hade satt hela regioner, flera miljoner människor, i karantän för att minska smittspridningen. Alla som varit i riskområden under sportlovet ombads höra av sig till skolor och arbetsgivare för att få direktiv. Några som ansågs vara smittspridare sattes i hemmakarantän.
Vi gjorde tvärtom, fast så hade vi inte heller varit i ett riskområde. Vi beblandade oss med 27 000 andra och deltog i Mello-genrepet på Friends arena. Thompa fick det i 60-årspresent av sin melloglada hustru. Den så kallade slumpen, eller tillfällighetens mirakel (som ofta drabbar oss) hade visat upp sig igen: Det var nämligen den 60:e vinnaren som skulle koras detta år, en lämplig present för en 60-åring. Evenemanget var kul och spännande.
Allt trix och fix utanför bild; att få se hur kameror, programledare, ljus och ljud i tur och ordning levererade. Ljudet var fantastiskt! Snabbt och effektivt byttes scener ut mellan varje artist och det var härligt att se alla dansare och körer live… Färgstarkt blir ordet som får beskriva upplevelsen. Det var också första gången vi såg Green room live. Så himla värt det, skulle gärna göra allt igen. Det visste vi inte då, men dessvärre satte Corona stopp för ESC senare i vår. ”The Mamas” fantastiska insats fick aldrig glänsa inför övriga européers bidrag.
Dagarna efter att mellofebern lagt sig, kom nya direktiv med anledning av Coronaviruset: Den som har influensasymptom ombads nu stanna hemma, och även de med vanlig förkylning förresten; som hosta, ont i halsen, snuva och feber. Även de som känner lindriga symtom. Raskt steg frånvarosiffrorna för våra elever med 60 procent. Bara i Stockholmsregionen var 340 medborgare noterat smittade i mitten av månaden, en siffra som 1/4 hade gått upp till närmare 2224.
Den 10/3 var över 500 smittade av Corona i Sverige och antalet ökade för varje dag. Fem dagar senare var det ca 1100 och 1/4 var 4947 konstaterat smittade. Det fåtalet dödsfall innan den 18/3 i Sverige (8 stycken) ökade, men inte längre med ett fåtal per vecka, utan snarare med tiotalet per dygn. 239 svenskar fanns med i statistiken bland avlidna 1/4.
I världen såg det på sina håll värre ut. Under en vecka i mars steg fallen i världen med 73 procent till närmare 200 000. Å andra sidan hade antalet tillfrisknade också ökat, med drygt 20 procent samma vecka. Människor som åter blivit friska och boostade med nya små antikroppar. Den sista mars såg det annorlunda ut: De 200 000 smittade hade ökat till närmare 912 600. Drygt 45 500 hade avlidit och knappt 192 000 tillfrisknat.
I Kina hade peaken planats ut medan det i Italien bara skenade. Så många som mellan 700 och 1000 personer/dygn dog i Italien (landet var för övrigt först med totalkarantän och böter för dem som inte följde detta). Peaken förklarades av landets höga medelålder och italienares umgängeskultur. Att träffas i klungor och över generationsgränser. Om något kunde anses vara utrett av detta nya virus så var det just att de äldre drabbades hårdast. Spanien var inte sena att ta över stafettpinnen över skenande sjukdomstillbud och strax därefter även USA.
Det är intressant, och lite skrämmande, att följa rotationen i världen genom Worldometers olika räkneverk. De har ett nytt räkneverk nu, som bara räknar Coronasmittade. Och Corona Sverige. Klicka på länkarna om du vill kika.
Miljöaktivisterna har definitiv fått en skjuts för ett bättre klimat. Man skulle nästan kunna kalla Corona för ”Gretavirus” och plötsliga ställningstaganden uppstod nu i diverse globala, nationella, regionala och lokala frågor.
Scientist: You should wash your hands because of Coronavirus. People: I´m gonna stop flying, hoard masks, work from home and totally rearrange my life. Also Scientists: The Climate Crises will kill millions – we must use clean power and change how we got to work. People: No way.
Under månaden rasade föräldrar över skolor som inte stängde ner/bommade igen. ”Sprida smitta i stora folkgrupper, hur tänker man? Stäng alla skolor. OMEDELBART! Vadå inte möjligt? Det är väl bara att jobba hemma? Va! Kan inte folk bara göra det?”
Men icke. Alla skolor (utom på öfre Östermalm och Djurgården) höll fortsatt öppet. Däremot gjorde vi oss beredda på distansundervisning och ett nytt slags arbete började ta form: Dels att bedriva sin egen undervisning, dels vikariera för sjuka kollegor och dels att göra extra planer för de elever som kommit på plats igen efter veckor av frånvaro = Mycket jobb.
Hamstring: Epidemin döptes om till Pandemi eftersom antalet drabbade numera spridits till flera världsdelar. Folk började inhandla handsprit, munskydd och plasthandskar på löpande bard. Dessa varor noterades som bristvaror. Folk bunkrade! Det var Me – Myself – I i full action. Toapapper tog slut i snabb fart och att ta en tacofredag eller en pastamiddag var inte att tänka på. ALLT tog slut!
Varför? Jo, det rådet folket fått var att minimera antalet kontakter och att undvika folksamlingar. Alltså tog folk ett stort och djupt andetag, åkte till närmsta affär och länsade hyllorna. Att: ”bästa bromsmedicinen är samarbete och solidaritet”, lästes genom panikslagna ögon.
Efter årtionden av träning i individualism skulle vi plötsligt börja samarbeta och agera ”lagom”… se till att det vi hade räckte lag om, laget om, laget runt. ”Va? Vadå? Ska jag?”, tänkte hen med två proppfulla kundvagnar med pasta, toapapper, konserver och havregryn. ”Nä, jag måste se till att mitt hus är välfyllt. De som kommer efter får väl vänta på nästa leverans. Om det kommer någon?! Jävla enfaldiga lilla Sverige som inte har beredskap för sånt här. Fy fan, bäst att ta ett par konserver till”.
Inställda aktiviteter: Måndagsbridgen, tisdagsbingon, onsdagscaféet och torsdagsbowlingen sköts upp på framtiden och Vadstenas gregorianska dygn likaså. Gränser stängdes, fångar (men bara de snällaste… och inte i Sverige) släpptes ur sina bojor. Gudstjänster ställdes in och avtalsrörelsen sköts upp. Högskoleprovet, idrottsevenemang (till och med OS i Tokyo) plockades bort. Vissa evenemang kördes ändå men utan publik och åskådare. Bolagsstämmor, mässor, cuper och årsmöten ställdes in. Likaså rättegångar, militärövningar, färjetrafik, körer, talardagar och flyg… det fanns ingen ände på allt som plötsligt inte var som förr. Till och med äggsexan i Mantorps Sya Hembygdsgård ställdes in OCH årets kosläpp. Ja alltså, som tur var inte kosläppet i sig, men självaste publiken fick stanna hemma. Plötsligt hade varenda människa fått en roll i världens största dystopi!
Gator, kollektivtrafik och centrumanläggningar blev bara glesare och glesare på aktiviteter. Den här bilden tog Thompa vid lunchtid på Vasagatan mitt inne i stan. Det säger en del.
Tillfället gör tjuven och kaos väcker möjligheter: Tusentals respiratorer försvann i Sverige. Vad som hände med dem vet vi inte men kanske kommer de att återfinnas på Blocket? Handsprit stals från en akutmottagning och på gemensamma toaletter, exempelvis på mottagningar och i receptioner. Folk tömde dem och fyllde upp med vatten och en svart börs startade för sånt som aldrig synts i dessa sammanhang, munskydd och latexhandskar. Människor lurades på stora summor pengar av coronabluffare som utgav sig för att vara smittskyddsläkare.
Bra/spännande saker, i sann entreprenöriell anda hände också. Exempelvis att företaget bakom Absolut Vodka åtogs sig att leverera sprit, huvudingrediensen i handsprit, till de myndigheter som kom att behöva det. Ett större samarbete mellan branscher inleddes alltså och arbetskraft började lånas ut. De som tidigare arbetat i restaurang, leasades ut till matvaruaffärer för att packa varor inför de kraftigt stigande hemleveranserna. Och plötsligt var det inte enbart McDonald’s som körde ”drive through” längre utan även matvarukedjor. Till och med sjukvårdspersonal… alla med någon form av utbildning samt de som nyligen pensionerats, ombad komma i tjänst. Flygpersonal (som också blivit utan arbete) med sitt uns av sjukvårdsutbildning fick en snabbkurs för att bättre fylla ut sjukvårdsrock, visir och skyddshandskar.
Antalet intensivvårdsplatser utökades och fältsjukhus slogs upp i storstädernas mässhallar. En nationell inköpscentral för sjukvårdsmaterial, skyddsutrustning och viss medicinskteknisk utrustning säkrade leveranser till sjukvården. Och näthandeln fick ett rejält uppsving. Där skrek man efter arbetskraft. Kriminaliteten minskade och antalet brott relaterade till krogliv, likaså. En minskning av utsläpp till följd av inställda flyg och transporter var ytterligare positiva effekter. Och äntligen… skulle man kunna säga… äntligen fick sjukvård och omsorg veta sitt värde i vikt av guld. Bara för att nämna något. Plus att vi som levt efter devisen; shoppa, planera, resa, upp & hoppa, investera, spekulera, inred, konsumera, slit och släng fick sätta både kalender och plånbok i halsen. Annat var viktigare nu.
Planen: Regeringsbesluten duggade tätt och de hade en plan visade det sig. Planen var att sprida smittan lite pö om pö. Med totala avstängningar, isoleringar och karantäner tänkte man sig att alla därefter skulle smittas samtidigt med ett kalkylerat kaos som följd. Genom att stänga igen lite här och där, fick folk smittan lite hit och dit. Mycket bättre. Utom för människor över 70 år, samt dem med underliggande sjukdom (ex hjärt- kärlsjukdom, lungsjukdom eller diabetes). DE måste skyddas helt, och var dem som skulle garanteras sjukvård i första hand.
Alla kommer att smittas, men det gäller bara att säkerställa att alla inte smittas på en och samma gång. Att plana ut kurvan, som myndigheterna väljer att kalla det för, för att sjukvården inte ska kollapsa. Innan april månads utgång kalkylerar statistiker med att halva befolkningen ska ha smittats samt ytterligare två tredjedelar i maj.
England följer samma plan som Sverige, det vill säga att ha en plan med många dammluckor, där en lucka efter en annan stängs avgörs av flödet och situationen. I England är oppositionen röd. Där skäller den kritiska massan på de styrande politikerna med orden: ”Va fan håller ni på med? Tänk till och agera kraftfullare, se hur det gick för Italien!” I Sverige är oppositionen blå. Här skäller den kritiska massan på de styrande politikerna med orden: ”Va fan håller ni på med? Tänk till och agera kraftfullare, se hur det gick för Italien!” Med det sagt kan vi konstatera att besluten och utvecklingen inte har så mycket med politik att göra egentligen. I alla fall inte partifärg. Återigen: det är de arkeologiska, gamla begreppen samarbete och solidaritet som måste dammas av hellre än att stänga in folk, slå igen arbetsplatser och fylla bombplan med desinfektionsmedel.
Sveriges väg har i världen kommit att benämnas: ”det svenska experimentet och den mjuka linjen”. Eftersom facit ännu inte levererats vet vi inte vilken väg som var rätt att gå. Dock: återhämtningstakten i ett land med en ekonomi satt i ruiner går väldigt mycket trögare än i ett land där det fortfarande finns någon slags välfärd kvar. DET känns ändå som ett argument för att inte sätta alla landets funktioner ur spel. En snutt om det här under i text och hela artikeln HÄR.
Bla bla bla…”den här typen av överdödlighet ser vi som en naturlig del av livet. I snitt dör 246 personer varje dag i Sverige och oftast inte av pur ålder utan av en kombination av sjukdomar och infektioner”. Bla bla bla …” kunna sätta ett pris på den ekonomiska risk som epidemier innebär på sikt. Är det så här vi ska ha det när smittor slår till? Priset för säsongen 2019-2020 är hittills astronomiskt. Den potentiellt stora volymen smittade och därmed det stora antalet svårt sjuka har skrämt allmänhet och regeringar till den grad att man stängt städer, länder, gränser och stora delar av ekonomin”.
I Sverige, kan vi alla dra en lättnadens suck över att det inte är SD som håller i trådar och beslut. Statsministern, den gamla fackpampen höll ett tal till folket.
Det var länge sedan styret kändes stabilare och så många snabba och relevanta åtgärder vidtogs. Först valde man att inta en bred is-i-magen-strategi och la ut rekommendationer/illustrationer om hur smitthämmande handtvätt skulle skötas samt rådet att stanna hemma vid minsta symptom. Karensdagen togs också bort, för att möta upp det ekonomiska läget. Kravet på läkarintyg vid sjukskrivning från och med åttonde dagen upphävdes. Ingen fick längre besöka sina anhöriga äldre. Prov för att konstatera/dementera coronavirus togs bort och i stället länkades hemmatestning ut. Man ombads stanna hemma och endast ringa om intensivvård var nödvändig. Det hänvisades till eget ansvar och sunt förnuft. Samt att hålla avstånd! De samhällsbärande yrkena listades också i syfte att stötta upp med riktlinjer och stöd runt dessa i första hand.
Nästa steg var att stänga alla gymnasieskolor och arbeta med distansundervisning i stället. Om man inte klarat av det tidigare, var det plötsligt en akut nödvändighet att ta ett rejält grepp om hemmastudiekaraktären nu. Även Skolverket backade upp krispaketet, och vad ska man säga? Inget ont som inte för något gott med sig: Nationella proven i SO, NO, Matte och Engelska ställdes in. Ja! Du läste rätt. Det blir inga nationella prov denna vår. Fast svenskan hann vi med och den behöver rättas. Mitt årliga påskpyssel.
Mer nedstängt och inställt: Nästa all-anrop var att förbjuda alla evenemang, tänkta att samla ihop fler än 500 människor. Därtill förbjöd man barhäng och ståbord och tillät endast servering vid sittande bord. Två veckor efter det beslutet ändrades det maximala antalet i offentliga tillställningar och allmänna sammankomst till 50 personer. Till dessa hör tävlingar, däribland sport och idrott, danstillställningar, tivolinöjen, marknader och mässor samt demonstrationer, föreläsningar, föredrag, religiösa sammankomster, bio, teaterföreställningar och konserter. Privata tillställningar samt gym, simhallar, bibliotek, restauranger, skolor, allmänna färdmedel, torg, köpcenter och liknande omfattades inte av begränsningarna. ÄN.
På kort tid blev konkurs och arbetslöshet ett större problem än viruset i sig. Den högsta arbetslösheten på 20 år var ett faktum. I vissa branscher, exempelvis restaurang och handel, behövde över halva arbetsstyrkan varslas. Sociala avgifter sänktes för att rädda några jobb. Tusentals nya ansökningar till A-kassan strömmade in under andra halvan av mars. Krispaket med 40 miljarder diskuterades som åtgärd för att rädda småföretagen.
Folkhälsomyndigheten avrådde från resor till och från storstadsregionerna. Resande över huvudtaget låg på sparlåga och ett avvägande kring resans nödvändighet rekommenderades. Sett från rymden har människors minskade aktivitet runtom i världen fotograferats med en ”före-” och en ”efter-” bild. Man ser förändringar i bland annat Venedig, Orlando och Centralpark genom att ta tag i det vita strecken med muspekaren och dra det fram och tillbaka. Se HÄR.
På vår skola har vi 797 elever. Den 19/3 sprängdes 300-gränsen för antalet elever som var frånvarande, endera pga förkylning eller annan vanlig sjuka… alternativt för att de drabbats av Covid 19. Det kunde också vara elever som valt att bara hålla sig undan. 305 elever närmare bestämt, alltså nästan 40 procent av eleverna. Just denna dag lovade också staten vårdnadshavare ersättning om de måste vara hemma vid en eventuell skolstängning. Förhoppningen är att den där hemmasittande procentsatsen verkligen stannar hemma, vad är annars vitsen? Att åka till Åre, trängas i liftköer och på After Ski visade sig i alla fall vara en mycket dum idé.
Mitt i allt detta, var det ändå dags för ännu ett evenemang. Joel hade fyllt år, och lillkusse skulle snart fylla år så Mia och jag hade planerat en showafton med Jonas Gardell på Tibble teater. Vi skulle se hans föreställning ”Queen of fucking everything” (soloföreställning). Vi trodde länge att det skulle ställas in, men i stället drogs antalet platser ner så att lokalen inte rymde fler än reglerade 500. Vi var där; Joel, Love, Mia och jag. En ovanlig kvartett. Först en burgare på Friday´s och sen show. Den var mycket sevärd men lite för kort kanske.
Joel firade sin födelsedag hemma hos sig, första gången i lägenheten och tillsammans med sin tjej. Vi var där i full styrka: Familjen M & P, familjen V & P, Bosse, Ida med sambo och Ville med sin tjej, och så vi två… alltså 15 pers plus Rollo. De bjöd på tårta och annat fikagott, en mysig söndag på många vis.
Vi firade också Simon och hans kompis genom en knytisinbjudan till puben Örat i Linköping. Först en skål i skumpa och tillhörande Anti-Corona-Hälsningar; allt för att undvika att kramas och/eller ta i hand. Runt 40 pers tog plats och tre långbord stod redo för sittningen. Var och en av gästerna hade tagit med något ätbart och alltsammans dukades upp. Bröd och olika sorters ostar, grönsaks- och köttfärspajer, sallader, korv och kött i skivor, rotfruktsgratänger, hummus, såser. Det fanns så det räckte och blev över. En scen var riggad och framåt 23-tiden spelade 5-mannabandet igenom sin repertoar av nio låtar. Två av bandmedlemmarna var jubilarerna. Bra spelat; både det på scenen men också att hålla ihop kvällen till det den var; välkomnande och trevlig.
Vi stannade över natten men inte på hotell. Jo, lite på hotell men på udda vis. För det första var dörren låst, så vi fick knappa oss in med hjälp av en kod. För det andra fanns det ingen reception och ingen lobby. För det tredje; ingen frukostmatsal och vi var de enda gästerna… men om det inte var ett hotell, vad var det då? Jo, i Livgrenadjärmässen på Garnisonsområdet, hade en ombyggnad format om lokalerna till hotell och konferens.
Femton rum, varav två lite större, inklusive möjligheten att övernatta i ett klassiskt logement. Med stålsängar, plåtskåp och rutiga lakan. Alla rum var unikt inredda med anor från 1600-talet. Mässvåningarna var dekorerade med olika militära museiföremål. I Ryttarsalen syntes minnesföremål från Östgöta regemente till häst. Biblioteket stoltserade med ett bokbestånd av närmare 5 000 volymer av olika litteraturgenrer. Alla rum var pompöst möblerade, med stora och tunga möbler, guldinramade porträtt på exempelvis Gustav III och Oscar II. Många tunga kristallkronor, bar, konferensrum. Till och med ett biljardbord.
Det bästa kan ha varit frukosten. I stället för den dignande frukostbuffén hade vi i förväg valt vad vi ville äta. Hotellet tillagar enbart det gästerna önskat och på så sätt blir det minimalt med svinn. De packar frukostpaketet, vilket märkts med rumsnumret innan det ställts i kylskåpet i sällskapsrummet. Surdegsfrallor med ost- och skinkpålägg, smoothie, yoghurt, juice, frukt, ägg och kaffe. Perfekt. Älskar nya upplägg.
Piperska palatset igen! Seglarkompisen med allt vin i källaren bjöd oss för fjärde gången att leka ”smakleken” i hans källare. Detta i kombination med att styra upp säsongen och jäklars vad seglingssugna vi blev. Elva pers slurpade och babblade. Jättefint ordnat som vanligt, med ost- och kextapas efter prövningarna. Fem flaskor vin; två italienare, två fransyskor och en uruguayare. Den sistnämnda var klart bäst och hette ”Garzon”. Den näst bästa, också med gladast och rödast etikett var ett Sicilianskt vin. ”Zensa”. Tips att sprida vidare.
Våren är under framryckning och vi har redan haft några sittningar i solskenet på altanen. Nu är det min tid… och kattens. Familjens två hemmasittare. Så länge det finns sol finns det lugn. Det sprakar och knakar av alla dofter och färger i naturen. Det finns nog inget livskraftigare för cellmättade individer än solens energi.
Sommartiden började också söndagen den 29:e. På tal om sommar och planer 
till dess, så har vi/arrangörerna ännu inte ställt in dem. Trots att de stavas S P A N I E N i juni och I T A L I E N i juli. Vilket osannolikt sammanträffande att just dessa två länder blivit nya slags epicentrum för ”Voldemort” Coronan.
Nu lite annat grums: PLU-kod är en kod som ger information om hur en produkten har framställts. Den kan ses på ingredienslistan eller på etiketter på exempelvis frukt. Med 4 siffror på etiketten har den framställts med hjälp av kemikalier och konstgödsel (kallas ”vanlig” framställning), ex står det 4011 på Dole Bananer. Om det är 5 siffror i koden och den första är en 8, innebär det att produkten är genmodifierad, på exemplet med bananen kommer det då att stå 84011 (= DÅLIGT). Däremot om den femsiffriga koden börjar med en 9:a, har varan framställts utan kemikalier. Bananen skulle då vara märkt 94011 (= BRA!)
Av varor som innehåller mest kemikalier är jordgubbar värst. Därefter kommer äpplen, persikor, selleri, vindruvor, körsbär, spenat, tomater, paprika.
Den varan som knappt utsatts alls för kemikalier är avokado, följt av sockermajs. Därefter kommer ananas, kål, ärtor, lök, sparris, mango, papaya och kiwi = BRA! Frågan är nu: Hur viktigt är det att känna till och rätta sitt liv efter PLU-koder i förhållande till COVID 19?
Under mars månad har Sverige definitivt delats upp i två läger. Den ena som säger: Sätt oss i karantän eller åtminstone: stäng skolor, sluta res, bär munskydd, vistas inte i folksamlingar… många meter från varann, åk inte kommunalt, arbeta hemifrån, stanna hemma. Och en sida som säger: Motionera, håll avstånd, tvätta händerna och sjung ”Blinka lilla stjärna” samtidigt. Frågan här blir; om befolkningen i Kina, Iran, Spanien, USA och framför allt Italien, hade sjungit och tvättat händerna… hade smittspridningen varit under kontroll då? Och hade det varit möjligt att ”stänga” av landets olika verksamheter i den omfattningen som krävs för att karantänisera hela regioner? Vad hade varit bäst? Svårt att säga. Därför känns PLU-koder som världens skönaste angelägenhet just nu. De och vårsolen!
Av allt som skrivs och sköljer över oss, bombar oss, dränker oss i informationsflöden angående Coronaviruset och Covid 19-influensan skrevs denna samlade, logiska och begripliga text. Det är Olle Karlström, utredare på läkemedelsverket och infektionsläkare på Karolinska, som ger oss en lägesbild av Coronaviruset och hur vi bör tänka för att tillsammans hjälpas åt att förhindra smittspridningen. Bloggen får avslutas med dessa rader. Läs om du orkar.
Ingen kan väl påstå att mars varit en innehållsfattig månad? Verkligen ingen.
_______________________________________________________
Vad är egentligen Covid-19?
Familjen Coronavirus (CoV) finns sedan länge i människa. Det finns ett flertal olika stammar och Coronavirus utgör en andel av de virus som ger oss vanlig förkylning. På senare tid har för människan tre nya Corona-stammar tagit sig över till människa från djurriket, virus som vi inte har någon immunitet mot. 2002 var det en mindre epidemi med Corona där sjukdomen benämndes SARS (Severe Acute Respitatory Syndrome) i fr.a. Kina, men även bl.a. Kanada hade ett antal fall. Detta virus, som kallas SARS-CoV, gav svåra symptom hos en stor andel av de som blev sjuka, och mortaliteten var hög. Viruset dog ut – ett virus som ger så svåra symptom sprids sällan effektivt i befolkningen (man går inte runt och smittar det i form av vanlig förkylning).
2012 kom nästa coronavirus, med ursprung i Saudiarabien. Smittkällan var kameler. Detta virus orsakar uttalad luftvägssjukdom, och människa-människa smitta har varit sparsamt förekommande, och egentliga utbrott har inte skett. Sjukdomstillståndet kallades MERS (Middle East Respiratory Syndrome) och viruset kallas MERS-CoV.
Nu har vi det tredje viruset här, där viruset benämns severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2), och sjukdomen ”COVID-19” (COrona VIral Disease). Spridningen är helt annorlunda, och bilden har blivit väldigt skrämmande, med bilder från kaos i Kina och Italien. Sjukdomsbilden med de tidigare två virusen har förstås ökat oron. Den kliniska bilden är för den absoluta majoriteten helt annorlunda än för de andra två, oftast med symptom som vanlig övre luftvägsinfektion, men där en liten andel, framför allt äldre, får uttalad lungpåverkan.
Sjukdomssymptomen är milda för den absoluta majoriteten. Det faktum att spridningen av SARS-CoV-2 går så snabbt gör att flertalet som smittas borde ha milda symptom, och nu vet vi att så är fallet. De siffror på ”antalet smittade” och antalet döda som rapporterats dagligen på nyheterna är väldigt missvisande. I Wuhan där det hela startade kan man utgå ifrån att en mycket stor del av befolkningen (11 miljoner) är smittad, inte 80.000 som man uppger i nyheter; man har bara testat de med svårare symptom. Kanske har 3-4 miljoner smittats där, snarare. Antalet avlidna stämmer nog däremot ganska väl.
Wuhan är en tätbefolkad storstad, och min bild är att generationsboende är vanligt i Kina, dvs mormor/morfar bor tillsammans med barn och barnbarn. Ett effektivt sätt för snabb spridning till riskgrupperna, det vill säga de äldre. Detta styrks av det vi hittills sett på Karolinska sjukhuset, där jag arbetar på infektionskliniken halva min arbetstid. Initialt uppmanades personer med luftvägssymtom som kommit hem från riskområde (framför allt Italien) att testa sig. Av de cirka 250 personer som testat sig positivt har i stort sett alla haft vanliga förkylningssymtom, eller symtom som vid lättare influensa. Av dessa har i stort sett ingen behövt läggas in av medicinska skäl i samband med testning, och av de som skickats hem för karantän har i stort sett ingen senare behövt söka vård på grund av svårare symptom.
Våra svenska data, som är hämtade ”från botten” av pyramiden som vi ser bilder från i Kina och Italien, visar att sjukdomssymptomen är väldigt milda för den absoluta majoriteten. Den stora majoriteten av de som fått svår sjukdom, och avlidit, i Kina och Italien, är gamla (80+) och oftast med viss grundsjuklighet. Det är därför viktigt att förstå att kommande året kommer en stor andel av svenska befolkningen att ha fått smittan, de flesta utan att de märkt det annat som en vanlig förkylning. Det finns inget sätt att förhindra detta. En liten andel kommer att få svår sjukdom, och i stort kommer det att gälla de gamla och sjuka. Barn har inte drabbats av svår sjukdom trots att de säkerligen blivit smittade i hög grad utomlands i Kina och Italien.
Stanna hemma om du är sjuk. Alla uppmaningar och åtgärder som görs nu har ett enda syfte: att få spridningen (som kommer att ske) att gå i långsammare takt så att den lilla andel personer som blir svårt sjuka kan tas omhand på ett bra sätt inom vården, och inte kommer in i för stort antal under kort tid. Många är nu rädda att själva bli smittade med bilderna från Italien på näthinnan, och stannar hemma av denna anledning. Det är förståeligt, men fel tänkt. Vi skall fortsätta gå till jobbet, men gå hem när vi känner oss förkylda. Barnen skall, åtminstone nu, gå till skolan, men vara hemma när de är förkylda. Då skall man inte heller gå till annat/affären och smitta där istället. Allt i solidaritet med de äldre sjuka, av nämnda skäl. Farmor/farfar eller mormor och morfar skall inte ta hand om barnen.
I Italien har spridningen säkerligen varit igång betydligt längre än vad som uppgivits, och spridning skedde tidigt (utan att man förstod det) även bland sjukvårdspersonal och på sjukhus. De åtgärder som görs nu i Italien har sannolikt liten påverkan på det fortsatta förloppet. Även här bor folk tätare än i Sverige, man umgås på barer, caféer och närheten till den äldre generationen kan nog vara annorlunda än i Sverige. Vårt glesa land, där våra äldre sköter sig själva eller bor inom omsorgsboende kan kanske vara till vår fördel den här gången, så länge omsorgspersonalen bara arbetar om de är friska.
Det mest effektiva sättet att förhindra smitta just nu är att inte vara på arbete och skola om man är förkyld, och då är det Netflix som gäller – inte leka med kompisar hemma, eller slinka förbi ICA. Vänta till och med två dagar efter att du känner dig frisk innan du återgår till arbete eller skickar barn till skolan. Tvätta händerna när man kommer till jobbet, när man skall äta, och när man kommit hem från jobbet. Undvika att träffas om man är förkyld. Vanligt sunt förnuft. Man skall inte undvika att gå till jobbet, träffa vänner och leva som vanligt så länge man inte har såna besvär. Små barnbarn kanske skall säga hej till mormor via Skype snarare än att man träffas inomhus. Ta chansen att börja cykla och gå till arbetet – det är toppen av fler skäl.
Det är viktigt att förstå, att den avancerade skyddsutrustning som används nu på infektionsklinikerna är till för att förhindra att smitta tar sig via personal till avdelning och andra patienter, inte för att skydda personalen i sig. Vi kommer i lika hög andel som andra att bli smittade. På ICA, bussen eller nåt annat ställe där vi plockar upp våra förkylningar.
En fartfylld sammanfattning av mars och smittsamt roligt trots allt. Ni skulle haft Ville med er vid incheckning på Arlanda, det hade jag en gång. Man blir förvånad, och häpnar gu´ va mycket ni hann me.