Juni/Juli 2022

”Hundra sommardar”

Var glad min själ åt vad du har. Nu har du hundra sommardar och detta är den första. När solens lopp sin ände tar så har du nittinio kvar och någon blir den största. Ge noga akt på var du står. I morgon är med ens igår, det går så fort att vandra. Lägg märke till att vad du får är hundra sommardar per år. I morgon är den andra.

(Caj Lundgren (Kajenn) Svensk journalist, översättare, kulturredaktör, kritiker och författare)

”Muckarkammen” laddades upp med april- och majdagar som sedan ströks i ett rasande tempo, dag för dag.

Så här dags har inte bara dessa sköra vårmånader passerat, inte heller enbart den första junidagen, utan faktiskt varenda en. Vi har till och med lämnat halva juli bakom oss.

Som vanligt i det nya upplägget på bloggen, som innebär att två månader presenteras samtidigt, tar vi en månad i taget.

JUNI

I det arbetsrelaterade juni var det mycket som skulle rundas av. Utvärda mål, skriva gymnasiebilagor ihop med studievägledaren, avsluta åtgärdsprogram, städa arbetsrum, delta i 9:ornas 10-kamp, skriva läsårsreflektioner, rensa ur mejllådan och diverse pärmar. Så att säga efterstäda läsåret mentalt och fysiskt, där det mentala tar absolut längst tid.

Vi hade också en heldag på temat ”Pågående dödligt våld” inklusive praktiska övningar. En både spännande och intressant dag. Förhoppningen är att vi aldrig, verkligen aldrig, kommer att behöva utöva detta IRL.

Bra tips oavsett var man befinner sig är att alltid ha koll på utgångar (utvägar) och att hålla avstånd. Våldshandlingar av den här sorten varar i genomsnitt 15 minuter så det gäller att ”vinna tid” genom att försvåra för gärningsmannen. Varje minut som passerar är en vinst.

Hela läsåret avslutades med överlämning av elever mellan specisarna över en solig lunch i Svinninge. Ett perfekt avslut! Thompas arbetsrelaterade juni bestod rätt och slätt av arbete juni ut. Både hemifrån men också från nya kontoret i närheten av MOS. Å lite med mig. En utarbetad, trött partner är en ganska så tråkig sort.

När vi kommer till det hemmarelaterade juni, var slutligen dagarna för husvisning av ”Skopan” här. Den gick minst sagt trögt. Trots att en bit över 9500 personer hade tittat på annonsen och drygt 35 sällskap visat intresse, kom budgivningen liksom aldrig igång. När den äntligen startade, kom ett rejält underbud. För att alls lyckas klättra upp ur det m.h.a nya bud, krävdes en energi som inte riktigt fanns. Vi som hade gjort ritningar och allt. Mätt upp kvadratmeter, tömt hela källaren, satt syrener i vas och stajlat till det.

Det måste ändå vara århundradets sämsta tajming att först ha ett hus i 60 år och sen välja att sälja det när huspriserna dippar så det knakar. Men också höjden av tur att allting löste sig. Till slut satt vi på plats hos mäklaren för att signera papper och några dagar senare på banken för lånerådgivning. Snart kommer jobbet bland flyttkartonger och flyttplanering ta ny fart. ”De nya” flyttar in senare i höst.

Thompa har lagt ny grip på Vipern med hjälp av stor skicklighet och starkt kontaktlim. Som det sög sig fast! Materialet hamnade fel och då var effektiviteten tydlig. Det hade varit enklare att sno ett märgben från en hungrig hund än att lyfta upp grippen igen… hela j%v#a båten höll på att hänga med men det blev ändå bra till slut.

Terrasspoolen är fylld, så det har blivit en del sol, bok och badmys. Kyrkisarna (dvs familjen Levi) och Ville och vi… med babbel och musik.

Första middagen ute körde vi 4/6, och senare i månaden hade vi grillknytis hos kyrkisarna.

Vi var också tillsammans på midsommar. Först på dagen en stund i Ängsan där det var hur mycket folk som helst, hur mycket sol som helst och hur mycket värme som helst. Midsommarafton 2022, numera inskriven i historieböckerna som den varmaste midsommaraftonen på 50 år. Vi fikade och sittdansade och Lusen njöt av både sång och dans. Han bara älskar musik och sång, och det här var hans största rejv hittills.

På kvällen hade vi grillknytis hos kyrkisarna igen och då var även Joel och Loretta med. Festprissen Ville var på annan vift, i Vaxholm… i taxi… i Sumpan… i taxi… ? Oklart.

Kvällen innan midsommarafton åkte vi till Bosön för välbehövligt mek med båten. Med oss hade vi sill, potatis, ägg och Konrads kalasknäcke. När båten var klar slog vi oss ner på rampen i sällskap med kvällssolen, lugnet, värmen och några änder. Det var ganska hög mysfaktor på den sillen.

Vi har givetvis varit på mer sommarfestande. Dels med jobben; Thompa på Elite Hotel och jag på båttur.

Och så var vi tillsammans på en härlig 60-årsfest där vi dansade konstant från klockan 22. Det roliga med 20-årsfester är möjligen att festa loss, parta, tjoa och tjimma (minns inte detaljerna, det var så länge sen) men det roliga med 60-årsfester är att musiken som spelas är från tiden när man var 20… eller 15, det är inte så noga, men väldigt kul! Så som sagt: vi dansade HELA kvällen. Efter 12-slaget cyklade vi hem i den ljusa förnatten, svettiga som få och tre dagar senare fick jag (men bara jag) halsont.

Sommarförkylningar blir man inte av med, och särskilt inte i den 30-gradiga värmen som sen gällde veckorna efter. Bokat sen länge och ändå mitt i prick för fint kvällsväder landade vi den sista juni på Djurös Sjöbod tillsammans med Per och Annelie. En öl i baren, grillbuffé, skärgård, Patrik Isaksson, folk, glädje och intryck. Vad kan gå fel? Inte mycket.

Mias 60-årsdag firades i maj men syrreskojset sköts till juni. Med konduktörsväskan i högsta hugg startade dagen som sen följde en viss rutt. Vid varje avvikelse behövde en biljett lösas, och klippas. Jag delade ut biljetter och syrran klippte. Vi åkte buss till Danderyd, tunnelbana till T-centralen, Mälartåg till Läggesta där vi bytte till ångtåg.

Vi klev av i Mariefred, där vi fikade och gick på loppis. Sen blev det en ångbåtstur till Taxinge med godbitar i ”kakslottet” inför återresan. Returen gick med ett annat ångtåg och så Mälartåg till Centralen där våra gubbar mötte oss. Till kvällen sen, då vi tillsammans med dem landat på ”Touch of Bengal” på Rörstrandsgatan, träddes den 20:e och sista biljetter upp på snöret ihop med de tidigare. De första biljetten löstes klockan 09:15 i backen här hemma och den sista vid middagsbordet. Varje biljettexts initialbokstav bildade texten: GRATTIS MIA 60 ÅR HURRA!

I det seglingsrelaterade juni gick vårterminens sista träningspass av stapeln den 16:e och den avslutades med korvgrillning på klubben. Sen har vi fortsatt segla ändå så klart, fast ensamma. Försökt oss på lite mer raidbetonade varianter, mot Vaxholm bara för att få lite vågor och andra båtar omkring oss.

I ett av dessa försök, i de nya trapetserna, gled rorsman ner i vattnet och bröt av styrpinnen. Halvan som satt kvar i handen hamnade i vattnet och flöt iväg. Upp med rorsman på plats igen och för att starta jakten på pinnen… som inte hunnit sjunka! Liknande det här har vi skrivit om i tidigare bloggar… vi vet… så det är inget jättedrama. Däremot har vi aldrig varit med om att rorsman missar båten vid skjut-iväg-momentet från bryggan och landar i vattnet (plums) redan där. Båda dessa moment fyrade han av vid ett och samma seglingstillfälle. Det tredje momentet att sitta blöt och styra med en kraftigt förkortad styrpinne, även det har han prövat på tidigare, så inget drama det heller.

Mitt halsonda gav sig inte, tvärtom blev det kikhosta isch av det (inte Covid), och sen var det…

JULI

Den första veckan i juli var ostadig vädermässigt med både regn, åska och lägre temperaturen. Knappt ens 20 grader. Samma ostadiga elände återkom med jämna mellanrum under månaden.

Serien med 6 avsnitt som handlar om Clark Olofsson rekommenderas starkt. En dokumentär med humoristisk knorr. Clark spelas av Bill Skarsgård, minst sagt med briljans. Se den!

Vi har också tittat på Hotel Marigolds två delar och filmen Gilbert Grape. Även i filmen ”The square” skildrades mänskligt beteende på ett spännande sätt. Bra filmval allihop.

Skarsgård som Olofsson

Övriga kulturella inslag på hemmaplan bestod av att slipa på ”Pepper” (bok 0) och att läsa ”Waller” (bok 1) för att se hur de stämmer ihop samt hålla dialog med förlag angående ljudbok av båda samt utgivning av Pepper. Eftersom texterna inte antas, får jag fortsätta med självutgivning och betala för tjänsterna. Det kommer att bli ett annat förlag den här gången. Jag har haft kontakt med olika förlag i ett evinnerligt mejlande fram- och tillbaka. Detta färgade flera dagar under de första juliveckorna. Manne har läst hela ”bok 0” och hittat fel som jag rättat till, detta som ett första steg innan en lektör och en redaktör tar över stafettpinnen. Denna gång vill jag få ut en ljudbok och i fråga om det tänker jag inte ge mig. BAM!

Så plötsligt fick jag ett svar från ett litet okänt förlag som sa mer än bu och dra nåt gammalt över dig. Jag fick ett långt mejl med konstruktiva frågor och tankar som bl.a innehöll dessa meningar:

”Jag tycker att du har ett väldigt intressant skrivmaterial. Vill du så kan vi ta ett telefonmöte under dagen alternativt morgondagen. Avslutningsvis vill jag säga att det lilla jag hunnit läsa fick mig att dra på munnen flera gånger och även gripa tag i mig, så jag tycker att du har ett väldigt intressant manus.” 

Thompa tog en arbetsvecka i Västervik och pendlade mellan jobb och mamma-umgänge.

Ville hade också mamma-umgänge med fikastund på Kardemumma och en gästning hos kyrkisarna, numera med katt.

Även Joel hade mamma-umgänge, med hundpromenad runt sjön. Jag, Joel och Ville körde också en runda frisbeegolf på Bosön.

Ville och jag med varsin disc från (i bästa fall) 80-tal. Texten PRO och TECH på dem avslöjade att de nog vare sig var ”pro” eller ”tech”. Riktiga proffsgrejer outar inte sånt. Ville spelade bättre även om vi var jämnbra: 35p resp 38p. Joel däremot hade två proffsdiscs (på riktigt), plus att han var proffsigare, så han kammade hem matchen med 29 poäng. Grabbarna har fortsatt köra både där och på andra ställen i krokarna.

Om det är för varmt på land kan den som vill fara ut på sjön, men först hyra en kajak (solo eller tandem) eller paddleboard via en QR-kod innan det går att paddla iväg. Kayakomat.com har en stor verksamhet över hela landet, bland annat från Hägernäs strand. Där kan man efter att ha knappat in en kod lyfta ner det man önskar ur den laddade kayakomaten. Flytväst är givetvis inkluderad.

Precis som tidigare år åkte vi in till stan för att spana in Gotland Runt-båtarna. I år var över 300 båtar med och de flesta låg förtöjda vid Wasabryggan. Vilka skapelser, vilka rikedomar. På brygga efter brygga rådde full aktivitet med uppladdning av både proviant och strategier. Vi lämnade det bakom oss, köpte varsin glasstrut och strosade vidare mot Djurgårdsbrons café där vi avrundade kvällen med varsin öl.

Dagen efter riggade vi vår lilla skuta inför en långtripp. Vi seglade Askrike upp och mötte hela GR-gänget vid Gåshaga efter deras start i stan och sen seglade vi med dem genom Oxdjupet, det smala sundet mellan Rindö och Värmdö. Därefter lämnade vi fleeten och körde ensamma via Resarö, förbi Vaxholm, genom Askrike och hem igen. Som en sextimmars arbetsdag, en fantastisk tur på vattnet. Sånt bidrar till happiness!

Samma tripp, fast med färre båtar och mer vind gjorde vi om helgen därefter. En lärorik tur, ex i trapets på undanvinden och ganska intensiva tre timmar. Konstigt hur kallt det blir fast det är sommarvarmt.

Därmed har vi fyrat av nästan 40 timmarna med den nya, aningen större båten så den kan nog anses vara inseglad nu. Dags att sadla om till den 60 centimeter kortare lillasystern Viper som vi har börjat preparera inför turen söderut. Förutom nya grip, har Thompa gått igenom alla tillbehör så att seglingen i bästa fall ska fungera. Vi hann inte provsegla något innan, utan plockade bara ihop allt undanstuvat sedan förra året innan vi packar oss iväg. Det är rätt kaxigt va? VM och allt men va´ fan. Segelbåt som segelbåt. Seglat har vi ju i alla fall gjort. På nån katta.

Och på tal om katt så har vi varit husse och matte igen, fast nu till den här lilla skönheten. Otis 17 veckor. uy2qg,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,w 0åp45ö姧§§§§§§§§§§

§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§9ikjn 6 tyt§§… 2wads (Han la sig nyss på tangentbordet).

Och så har vi firat Ida, på 33-årsdagen. En dag med sol och precis lagom värme efter några svalare dagar. Hur som helst; ett fint sommarkalas med melon och jordgubbar, chokladgotter OCH (!!) Dreas hallongrottor. Gott. För en gångs skull var vi hemma på födelsedagen. Även det, värt att fira 😉

… Därmed har vi kommit till botten av bloggen trots att vi precis bara passerat mitten av juli. Vi avslutar med ett musikunder. Nyupptäckt och galet bra. Nobbades sista platsen i gruppfinalen i Idol 2008 men har sannerligen fått till det ändå. Här framför han Björn Skifs superhit ”Håll mitt hjärta”. Framför förresten, nej snarare vräker den över oss. Vilken artist!

Å det gör vi nu, tänker vi, resten av juli: Håller våra hjärtan och gärna andan men helst tummarna för bra seglingsdagar. För nio år sen var vi där, djupt involverade i den 124:e Travemünder woche. Då kom vi på 18:e plats av totalt 32 båtar. Och nu har det blivit dags för samma slags engagemang. Denna gång i den 133:e Travemünder woche, F16 är en av 22 kappseglingsklasser under veckan. F16 World Championship, soon back again!